In some postmodern philosophy and theology, the view of God has returned to the centre of the discussion. God is seen as a living reality beyond human conception. Some of the contemporary philosophers even relate to the negative or apofatic theology. They often do this as a contrast to the positive theology. The view of God in postmodern theology and philosophy is beyond our rational knowledge.

Denna uppsats består av en jämförande studie av två ärkebiskopar ? KG Hammar (Svenska kyrkan) och Rowan Williams (Church of England) - ur ett postmodernt teologiskt perspektiv. Syftet var att söka finna postmoderna influenser hos de båda ärkebiskoparna i såväl teori som praktik och undersöka konsekvenserna av ett postmodernt teologiskt agerande.  Undersökningen visade att båda ärkebiskoparna influerades av Postmodern teologi i teorin. Hammar förde också som ärkebiskop fram sina personliga postmoderna insikter, medan Williams av olika anledningar generellt valde att endast föra fram kyrkans åsikt. Båda handlingsalternativen medförde såväl kritik som uppskattning.

Denna examensuppsats undersöker Olivier Messiaens orgelcykel Les Corps Glorieux (De förhärligade kropparna). Den första huvuduppgiften har varit att relatera musiken till den katolska teologi kring människans kroppslighet som uppstånden, vilken bildar tematisk grund för Messiaens verk. Därefter presenteras orgelverkets enskilda satser ochrelationen mellan teologi och musik diskuteras. Avslutningsvis behandlas gestaltningsmässiga konsekvenser som aktualiseras av musikens idémässiga utgångspunkter..

En studie av föreställningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. Frågeställningen besvaras med hjälp av en innehållslig idéanalys bestående av två analysfrågor med en rad följdfrågor. Den första analysfrågan söker hur det gudomliga förstås hos de olika teologerna, följdfrågorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrågan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrågorna söker om relationen är intern eller extern, om det är en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om människan har något särskilt ansvar inför det gudomliga. .

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin.Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen.Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar.

The main issue of this master is to investigate what influence the phenomenon of postmodernity has on the Swedish public library. Is it possible to talk about the Swedish public library as postmodern, and if so, is it expressed by a postmodern discourse? The concept of postmodernity is defined as an open and inclusive value system where all kind of opinions and preferences take place. According to a postmodern point of view there is no such thing as an objective or general truth. A postmodern ideology does not talk about reality but about realities.

En undersökning av den amerikanska feminist- och befrielseteologen Carter Heywards syn på andlighet och sexualitet. Undersökningen visar att Heyward med utgångspunkt i en relationell teologi ser både andlighet och sexualitet som lika viktiga aspekter av en autentiskt ömsesidig relation mellan människor..

The main discussion in this essay concern what the Emerging Church is, its sociological and theological context, their main critique of modernism and the consequences in theology and praxis. EC is not a new church but wants to be a new way of being church. In England much of the discussion concerning EC has found a context within the report Mission-Shaped Church (MSC). EC differs from Emergent Village which is a continuing discussion from a postmodern philosophical view.EC is born in an evangelical context with the tensions in the postmodern context, the liminal situation with among other items the disussion about a liquid culture and liquid church. Other backgroundfactors are the ChurchGrowth-movement, Willow Creek and the Gospel and Our Culture.EC critisizes its evangelical background and moves the center from justification to incarnation, from propostionalism, individualism, mission and activism to a theology of incarnational community life.Four different proponents are considered; Brian Mclaren, Dan Kimball, Karen Ward and Ben Edson.

I den här uppsatsen behandlas postmodernismens förhållande till filmestetiska och filmåskåderliga företeelser i vår samtid.Vad innebär postmodern film och vilken typ av filmisk estetik är att betrakta som typiskt postmodern och är det rimligt att benämna vår samtida film och dess kultur som tillhörande en postmodern epok?Centrala begrepp och teorier som ställs mot varandra och komparativt studeras är 3D-filmsestetiken och ansamlingsestetiken samt hur de perspektiv som presenteras i den äldre filmteorin, hos André Bazin och Roland Barthes, förhåller sig till vår samtids syn på film, både på ett estetiskt plan och ur ett åskådarperspektiv. Andra frågor som behandlas är huruvida 3D-filmen är att betrakta som immersiv i en postmodern epok och hur den postmoderna filmestetiken förhåller sig till åskådaren.De teoretiska resonemang vilka komparativt studeras under uppsatsens gång exemplifieras med bland annat Avatar (2009) och Jackass 3D (2010).Övriga forskare vars perspektiv tas i särskilt beaktande under uppsatsen inkluderar Jan Holmberg, Fredric Jameson, Deborah Tudor, Philip Sandifer och Pierre Gander bland andra.Vid uppsatsens slut förefaller en absolut formulering av en typisk postmodern filmestetik å ena sidan vara besvärlig att göra, men å andra sidan antyds att ansamlingsestetiken troligen är att betrakta som postmodern. 3D-filmens immersiva potential förväntas vidare hänga på filmskapares förmåga att sömlöst väva in 3D-effekten i sitt narrativ och därmed undvika att presentera den som ett isolerat spektakel, samtidigt medgives det spekulativa i att dra en sådan slutsats. Slutligen pekas sketchformatet, exemplifierat av filmen Jackass 3D, ut som ett särskilt sätt att hålla den postmoderne åskådarens uppmärksamhet fången i en epok kännetecknad av mångfaldiga distraktioner..

This study draws from Zygmunt Bauman´s theory that a governmental policy of values can reduce the personal responsibility and moral choices for employees, to focus only on maintaining the government?s internal rules and regulations. The apparent risk with this type of moral attenuation is that the employee is deprived of the possibility to react morally on conduct of the government?s external misuse of power. In this study, this theory is connected to the Swedish Armed Forces? policy of values, as these values do not include a critical standpoint for officers and soldiers.

x.

Denna uppsats kretsar kring teologins behov av ett universellt sanningskriterium, och den motsägelse ett sådant skapar i en postmodern pluralism. Vidare presenteras och analyseras två svenska teologers sätt att behandla denna problematik. Båda teologerna formulerar ett etiskt universellt sanningskriterium men bemöter den motsägelse som det skapar på två olika sätt. Ann-Louise Eriksson förklarar varför motsägelsen tillåts genom att övertrumfa den med ett paradigmatiskt etiskt paradigm som hon hämtar från sin feministteologiska övertygelse. Jayne Svenungsson bemöter i sin tur motsägelsen genom att istället lyfta fram en motivering som hon hämtar inom det postmoderna tänkandet hos filosofen Lévinas.

The main aim of the thesis is, first, to present a theoretical and methodological perspective for the study of postmodern theory in historiography; second, to discuss and evaluate earlier research on the subject; and third, to show that historians must be more self-reflexive about their explicit as well as implicit theoretical and philosphical premises. My theoretical and methodological inspiration comes mainly from three directions: first, the discourse analytic theory propagated by the political theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe; second, concepts from Lacanian psychoanalysis as propagated by the Slovenian philosopher Slavoj Zizek; and, finally, the later Ludwig Wittgensteins theory of language.Using this perspective a minor case study is made based on five dissertations in history at Lund University from 1999 to 2006 as source material. This in order to indicate a strong influence of postmodern theory in Swedish historiography. It is further argued that it is legitimate to speak of one postmodernism, not in spite, but because of the fact that postmodernism is a semantically highly paradoxical, contradictory and unstable phenomenon. The main results of the analysis can be summarized as follows: (i) earlier research on the subject is simplified and unreflected and must be abandoned, because (ii) postmodernism seen as a discursive whole, i.e.

 Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom.

Den latinamerikanska befrielseteologin är en kristen teologi som har sitt ursprung i slutet av 1960 och vill befria de fattiga och förtryckta människor i latinamerika. Denna rörelse uppstod på grund av sociola orättvisor, fattigdom och mänskliga rättigheter i utvecklingsländer i Sydamerika och har kritiserats av den romersk-katolska kyrkan.Därför, från ett pedagogiskt perspektiv, är det en intressant fråga om denna teologi är representerad i läroböcker i religionsämnet. Syftet med denna studie är att analysera om den latinamerikanska befrielseteologin är presenterad i läroböckerna.Denna forskning bygger på fem läroböcker som har granskats genom en textanalys och en enkel kvantitativ analys för att besvara studiens frågor.Resultatet visar att latinamerikanska befrielseteologin presenteras i de analyserade läroböckerna, men mämns inte vid namn i de två senast skrivna.   .